Hem

 

Kristendomens historia

Kristendom och hellenism

Medeltiden

Reformationen

Efter reformationen

Sverige under 1800-talet

Kyrkans band till staten försvagas

Romersk katolska kyrkan

Den ortodoxa kyrkan

Text 1

Centrala bibelställen i Nya Trestamentet om Jesu liv och verksamhet

Text 2

Saul på väg till Damaskus

Saul i Damaskus

Text 3

Kärlekens lov

Text 4

Rättfärdighet genom tro

Text 5

Skapelseberättelser, syndafallet, Kain och Abel

Text 6

Gud kallar Mose

Text 7

Johannesprologen

Text 8

Nytt liv efter döden genom Kristi uppståndelse  1 Kor 15: 3 -22, 35 - 45, 48 - 52 

Text 9

Den heliga anden.  Apg  2:1 - 13

De troendes gemenskap

Text 10

Jakobs svek och Jakobs kamp med Gud

Text 11

Den apostoliska trosbekännelsen

Text 12

Den nicenska trosbekännelsen

Text 13

Angående påven

Text 14

Investiturstriden Gregorius VII mot Henrik IV

Text 15

Vittnesbörd ur inkvisitionsakt

Text 16

Solsången

Text 17

Prästens och församlingsbornas skyldigheter

Mission i Sverige

Text 18

Thomas ab Aquino, d. 1274

Text 19

Den Heliga Birgitta

Text 20

Avlat

Text 21

Stockholms blodbad

Text 22

Texter av Luther

Text 23

Calvin om predestinationen

Text 24

Text av Olaus Petri

Text 25

Uppsala möte

Text 26

Jesuitorden

Text 27

Galilei

Text 28

Anklagelser om häxeri

Text 29

Pietismen

Text 30

Descartes

Text 31

Rosseau

Text 32

Voltaire

Text 33

Imanuel Kant

Sök på denna webbplats

 

Webbplatskarta

SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och en länkportal för skolans samhällsorienterade (SO) ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap

Matematik

Här finns förklaringar på djupet av grundläggande matematiska begrepp.

Välkommen till Björmannehög i Onsala!

På Björmannehög i Onsala tar vi emot din häst för inackordering i flock. Fastigheten består av 13 hektar mark, lantligt men lättillgängligt beläget i Onsala utanför Kungsbacka.

 

Immanuel Kant.Text 33

 

Ur Grundläggning till sedernas metafysik, 1785

Man kan omöjligt tänka sig, att det skulle finnas något i hela världen, ja, överhuvudtaget också bortom denna värld, vilket skulle kunna anses som någonting alltigenom gott, utom en god vilja. Förstånd, kvickhet, omdömesförmåga och liknande om intellektuell begåvning vittnande egenskaper, vad de nu må kallas, eller sådana på temperament beroende egenskaper som mod, beslutsamhet och fasthet i föresatser äro otvivelaktigt goda och önskvärda i många avseenden, om den vilja, som skall använda dessa av naturen förlänade gåvor och vars härvid framträdande beskaffenhet kallas karaktär, icke själv är en god vilja. Med de av lyckan förlänade gåvorna förhåller det sig på enahanda sätt. makt, rikedom och ära, ja, även god hälsa och hela det välbefinnande och tillfredsställelse med det egna tillståndet, vilka bruka benämnas lycksalighet, skänka visserligen mod men alstra på samma gång också ofta övermod, där det ej finnes god vilja, som övervakar deras inverkan på själen och sålunda även sörjer för att handlingssättet blir det rätta och bestämmes av en allmänt ändamålsenlig princip. En förnuftig och opartisk iakttagare kan för övrigt aldrig behagligt beröras av att se en oavbruten framgång för en person, som icke prydes av
något drag av en ren och god vilja, varför således den goda viljan synes utgöra ett oundgängligt villkor även för att en människa skall befinnas värdig att vara lycklig.
Den goda viljan är ej god på grund av vad den uträttar eller åstadkommer, den är ej god emedan den besitter skicklighet i att uppnå ett eller annat mål utan endast genom själva viljandet, dvs. den är i sig själv god; och för sig själv beryktad är den värd att skattas ojämförligt mycket högre än allt vad den skulle kunna uträtta i någon böjelses tjänst, ja, om man så vill för alla böjelser tillsammans.