Hem

 

Kristendomens historia

Kristendom och hellenism

Medeltiden

Reformationen

Efter reformationen

Sverige under 1800-talet

Kyrkans band till staten försvagas

Romersk katolska kyrkan

Den ortodoxa kyrkan

Text 1

Centrala bibelställen i Nya Trestamentet om Jesu liv och verksamhet

Text 2

Saul på väg till Damaskus

Saul i Damaskus

Text 3

Kärlekens lov

Text 4

Rättfärdighet genom tro

Text 5

Skapelseberättelser, syndafallet, Kain och Abel

Text 6

Gud kallar Mose

Text 7

Johannesprologen

Text 8

Nytt liv efter döden genom Kristi uppståndelse  1 Kor 15: 3 -22, 35 - 45, 48 - 52 

Text 9

Den heliga anden.  Apg  2:1 - 13

De troendes gemenskap

Text 10

Jakobs svek och Jakobs kamp med Gud

Text 11

Den apostoliska trosbekännelsen

Text 12

Den nicenska trosbekännelsen

Text 13

Angående påven

Text 14

Investiturstriden Gregorius VII mot Henrik IV

Text 15

Vittnesbörd ur inkvisitionsakt

Text 16

Solsången

Text 17

Prästens och församlingsbornas skyldigheter

Mission i Sverige

Text 18

Thomas ab Aquino, d. 1274

Text 19

Den Heliga Birgitta

Text 20

Avlat

Text 21

Stockholms blodbad

Text 22

Texter av Luther

Text 23

Calvin om predestinationen

Text 24

Text av Olaus Petri

Text 25

Uppsala möte

Text 26

Jesuitorden

Text 27

Galilei

Text 28

Anklagelser om häxeri

Text 29

Pietismen

Text 30

Descartes

Text 31

Rosseau

Text 32

Voltaire

Text 33

Imanuel Kant

Sök på denna webbplats

 

Webbplatskarta

SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och en länkportal för skolans samhällsorienterade (SO) ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap

Matematik

Här finns förklaringar på djupet av grundläggande matematiska begrepp.

Välkommen till Björmannehög i Onsala!

På Björmannehög i Onsala tar vi emot din häst för inackordering i flock. Fastigheten består av 13 hektar mark, lantligt men lättillgängligt beläget i Onsala utanför Kungsbacka.

 

Petismen. Text 29

 

 

Pietistens syn på dans

Vad nu själva den frågan angår, om den nuförtiden vanliga dansen i sig själv ovillkorligen är synd, då är jag fullkomligt övertygad därom, att man måste besvara den frågan med ja. . . Således är dansen icke blott en dödssynd för prästerna, som därigenom vanhedrar sitt ämbete, utan en synd även för alla utan åtskillnad.
Mina skäl att så bedöma dansen är följande: 1. Grundregeln för allt vårt handlande måste vara: Vare sig I äten eller dricken eller vadhelst annat I gören. så gören allt till Guds äran (1 Kor. 10: 31). Mot detta strider uppenbarligen dansen, varigenom ingen förnuftig människa tror sig vinna ära inför Gud och varvid endast köttets lust sökes eller tillfredsställes. . . Jag lämnar åt varje förnuftig människa att besinna, om inte dansen ger det största tillfället till synd.
(Francke, professor i Halle, död 1717)

Omvändelse

När blev du en sann rättskaffens kristen? På vilket sätt blev du det? Har du någonsin genomgått en riktig botkamp? Har någon varit med om det, så lär sådant säkert icke mött och vederfarits honom likasom i drömmen, så att han icke skulle veta, vad som skett honom. Ack nej!
Om en sann hjärtats sinnesändring och omvändelse försiggått hos en  människa, så vet hon väl tid och plats, då det skett, hon vet väl dentidsrymd, då det skett hos henne. Hon vet väl att ur Mt 9: säga: tote,  tote = den gången, vid det tillfället, då satt en man vid tullhuset, och Kristus ropade på honom och sade till honom: Kom och följ mig! Men var och en måste vidare fråga sig: Har du också väl gått vidare i det påbörjade tillståndet? Hur har din andliga växt och förkovran varit från den stunden till nu?
(Ur Francke, Lectiones paraeneticae 1712)