DJURHÅLLNING OCH ETIK

Människan beter sig mot djur såsom slavägarna betedde sig mot de svarta på 1800-talet. Det hävdar Peter Singer, australiensisk filosof.

DJUR UTNYTTJAS

Slavarna i Sydstaterna i USA hade ett värde för att de kunde plocka bomull och på andra sätt tjäna de vita.  De ansågs inte ha ett värde i sig själva. Precis på samma sätt betraktar och behandlar vi djur i dag, anser Singer. Djuren utnyttjas för att vara till nytta för människan (ett instrumentellt. Grisfarmar, hönsfabriker och djurförsök är exempel på sådant förtryck menar den australiensiske filosofen.

MÄNNISKANS VÄRDE CONTRA DJURENS

Människan har sedan Aristoteles trott att hon har ett högre värde än djuren och att hon skiljer sig från dem på ett avgörande sätt. Framförallt har två argument framförts som “bevis” för detta:
att människan har ett förnuft.
att hon är skapad till Guds avbild.
Det andra argumentet är hämtat ur skapelseberättelsen i Första Mosebok i Gamla Testamentet.
Ytterligare argument för att det finns stora skillnader mellan djur och människor är till exempel:
Människan är mindre beroende av yttre förhållanden. Människan kan anpassa sig och överleva i de flesta klimat, till skillnad från djuren.
Människans sexuella beteende är oberoende av årstid och klimat.
Människan är medveten om sig själv; har ett självmedvetande och kan samarbeta i grupp med människor hon inte är släkt med.
Människan har de mest utpräglade kroppsfunktionerna. Handen är ett exempel på en kroppsdel, som kan uträtta mycket.
Människans språk och moral har ingen motsvarighet hos djuren.

 

STÖRRE LIKHETER ÄN SKILLNADER

Peter Singer och andra djurrättsfilosofer anser dock att det finns större likheter än skillnader mellan djur och människor. Därför skall alla varelser behandlas med samma respekt oberoende av art, kön eller ras.

SJÄLVMEDVETENHET

I stället för att dra gränser mellan värdefulla och mindre värdefulla djurarter, skall man, enligt Singer, skilja mellan olika typer av personer. Personer är levande varelser, som är medvetna om sig själva och har önskemål om framtiden. Också djur kan vara personer enligt detta synsätt, och det finns människor som inte är det.
Peter Singer anser till exempel att spädbarn och hjärnskadade människor har samma grad av medvetenhet som vissa djur och har därför samma värde som dessa.

ÄR VÄXTER MEDVETNA?

Enligt den s.k. panpsykiska världsbilden har också växter medvetande. Man menar att vi i diskussionen om olika individers värde utgår ifrån ett begränsat synsätt; hur vet vi att växter inte lider vid skördetillfället? Kanske har växter en annan typ av upplevelser än vi och därmed ett annat slags medvetande. Kritiker av dessa åsikter hävdar bl a att det inte finns någon anledning att anta att det är så, då vi inte har funnit några tecken som tyder på någonting sådant. Dessutom kan man fråga sig huruvida de känslor som växten hyser verkligen är  känslor, om de skiljer sig radikalt från våra.

BELGIAN BLUE

Belgian blue är en biffko som tillhör gruppen dubbelmusklade raser. År 1994 infördes ett förbud mot import av belgian blue till Sverige. Spermieimport förbjöds också. Orsaken till förbudet var att rasen har genetiska defekter, vilket till exempel ger den svagt skelett, dåligt hjärta, för små lungor och ett så trångt bäcken att kalvar ofta måste förlösas med kejsarsnitt. Det svaga skelettet gör att korna får svårt att gå som vuxna. Sådan avel har inte varit förenlig med svensk djurskyddslag, då den medför lidande för djuret samt påverkar djurets naturliga beteende.

STÖRRE MUSKELMÄNGD

Belgisk blå eller monstertjur, som rasen kallas på svenska, togs fram för att bönder ville ha kor med större muskelmängd för att få mer kött. Belgisk blå ger vid slakt 30% mer kött än en vanlig ko och innehåller dessutom mindre bindväv, vilket gör köttet mörare.

EU OCH AVEL

Eftersom EU ännu inte har några lagar som reglerar avel, tolereras inga nationella förbud i EU-länderna.  Hösten 1998 beslutade EG-domstolen att Sverige inte får behålla förbudet mot import av belgian blue. Därför har Jordbruksverket nu ändrat i “föreskrifterna om djurskyddskrav vid avelsarbete”. Sedan november 1998 är det tillåtet att använda avelsdjur och sperma från nötkreatursrasen belgian blue. Däremot är det fortfarande olagligt att dessa djurs avkomma inte får användas till avel.
Många svenska kockar tar avstånd från köttet och vägrar tillaga det på sina restauranger, eftersom de menar att aveln är oetisk.
LRF - Lantbrukarnas Riksförbund är mycket kritiska till de nya föreskrifterna och arbetar aktivt mot en ökad användning av belgian blue i Sverige, eftersom rasen har en genetisk defekt, vilket ger upphov till bl a kalvningssvårigheter.
Också Swedish Meats, som slaktar och styckar nötkreatur, vägrar befatta sig med belgian blue.

GALNA KO-SJUKAN

Galna ko-sjukan är en dödlig sjukdom, som många kor drabbades av under 1990-talet, framförallt i England men även i Danmark, Frankrike och Tyskland. Detta resulterade bl.a. i bojkotter av  nötkött.
Korna antas ha fått sjukdomen genom maten, som bestått av kadavermjöl. Kadavermjölet tillverkades av nedmalen fårhjärna. I dessa fårhjärnor har smittämnet, prion, funnits och på så vis överförts till korna. Normalt är kor vegetarianer.   Hos får heter sjukdomen Scrapie.  I januari 2001 uppträdde även den smittsamma sjukdomen mul– och klövsjuka i England. Många gårdar fick slakta alla sina djur.

KON ÄR HELIG I INDIEN

Dyrkan må jag ägna dig, då du födes, dyrkan då du är född, dina svanshår, dina klövar, din form, du okränkbara. /.../ Till kon, av vilken himlen, av vilken jorden, av vilken vattnen är vaktade, till Kon med de tusen strömmarna riktar vi vår bön. /.../ Kon kallar man odödlighet, Kon dyrkar man som döden. /.../ Om man ger Kon till brahmaner, erhåller man alla världar, ty i henne har världsordningen sin fasta grund. /.../ Av kon leve gudarna, på Kon människorna också..
Kon är helig i Indien för att hon symboliserar livet. Kon symboliserar också allting Moder. Därför kan kor gå omkring på gator och torg utan inskränkningar i deras frihet. För gamla, sjuka kor finns ålderdomshem. Det är inte tillåtet att döda kor. Nu går det också att adoptera indiska kor. Man kan bli “förälder” till ett nötdjur i Indien.
Kon anses också vara ett mycket nyttigt djur i det indiska samhället. Hon ger inte bara mjölk. Kons spillning används också och torkas för att användas till bränsle. Spillningen används också till gödsel. Dessutom föder kon oxar, som kan användas som dragdjur. Kons urin används som desinfektions-medel, då den är desinficerande.

FÅGLAR

Idag vet vi att större delen av framhjärnan hos fåglarna motsvarar däggdjurens hjärnbark. Skillnaden mellan fåglars och däggdjurs hjärnor är mindre än vad forskarna tidigare trott. Vi vet också att kråkfåglar och primater har en del gemensamt när det gäller att lösa kluriga problem. Ett experiment med matsamlande snårskrikor visar att fåglarna kommer ihåg var, när och vad de har gömt. De vet också om maten har passerat ”bästföredatum”. De har alltså ett minne för vad som hänt tidigare. Man gömmer inte sin mat när andra fåglar ser på, man försöker gömma maten tyst (i jord istället för bland rasslande stenar), man flyttar maten om det första stället är osäkert. Men det har visat sig att det enbart är snårskrikor, som själva stulit mat från andra, som flyttar sin mat. (Genom sig själv känner man andra!)
Forskarna tror även att korpar kan skilja mellan sitt eget perspektiv och andras och att de kan skilja mellan olika individers kunskaper. De kan hålla reda på vilken annan korp som känner till en matgömma och vilken som inte gör det. Detta visar att de har sociala relationer.
Vissa fåglar använder verktyg på samma sätt som t.ex. schimpanser.
Om fåglar och schimpanser är insiktsfulla på samma sätt som människor vet inte forskningen ännu. Men man vet att kråkfåglar och vissa papegojfåglar, gott och väl kan mäta sig med apor när det gäller att lösa invecklade problem. Forskning inom detta område bedrivs i Sverige.

HUNDAR

Forskning har visat att hundar på kort tid kan lära sig över hundra ord. En förmåga som motsvarar en tvåårings. Man vet också att hunden förstår när den har blivit rätt eller orättvist behandlad. En hund förstår också ”peksignaler” på samma nivå som en treåring. Hundar har flera olika sorters skall som uttrycker olika saker. Människor verkar ha en medfödd förmåga att tolka dessa olika typer av skall. Hunden har alltså en förmåga att ”tala” med oss, som vi förstår. Människor och hundar kan samarbeta och hjälpa varandra, och att läsa av vad en hund tänker och känner, det kan de flesta hundägare.  

 

VISSTE DU…

att straffet för grovt djurplågeri höjs från ett till högst två års fängelse. De nya reglerna skall gälla alla djurplågeri av alla djur.

Har djur moral?

UPPGIFTER

Motivera dina svar.
1. Hur motiveras åsikten att människan har större värde än djuren/än övriga djur? Vad tycker du om argumenten?
2. Hur ser forskaren Singer på skillnaden djur-människa?
3. Anser Du själv att alla levande varelser har lika värde? Motivera dina åsikter.
4. a. Vilka genetiska defekter har belgian blue?
b. Vad har Du för åsikt om belgian blue?
5. Vad är galna ko-sjukan för något?
6. a. Beskriv skillnaden mellan svenskt (europeiskt) och indiskt sätt att ta vara på kons produkter?
b. Skulle svenskarna kunna utnyttja kon på “indiskt vis“ och skulle människor i Indien kunna övergå till svensk djurhållning? Vad skulle detta få för konsekvenser för samhället?
7. Diskutera vilken roll EU bör ha när det gäller lagstiftning om djurhållning.
8. Vi får mer och mer reda på att många djur är intelligenta varelser. Vilka problem kan det föra med sig för oss människor?